Jag tror fakiskt att jag gått och dragit på den här förkylningen ganska länge nu…
Har länge varit seg och orkeslös, vilket förvisso säkert beror även på att jag känner mig ostimulerad och onyttig här hemma, men jag tror även att den här dunderförkylningen legat och grott.

Nu har den brutit ut och börjar även ebba ut till en mer “normal” förkylningsperiod, istället för “Mitt huvud exploderar snart förkylning”

Jag började dagen pigg, men är redan helt slut, innan jag ens kommit mig för att göra något nyttigt alls.

Sonen vaknade och var som vanligt väldigt drivande. Han har faktiskt inte varit skrikig och trotsig idag (tack GUD det hade jag inte orkat) men han har tjatat sönder huvudet på mig, då han är inne i en “upprepningsperiod”

Exempelvis vill han se på DVDfilmen med Bamse… Istället för att säga det en gång är det “Maammaaaa… Titta basse, titta basse, titta basse, titta, basse, titta basse… osv” medan jag svarar ja, mellan varje omgång…

Det blir rätt uttömmande, men är ändå okej gentemot trotset

Det är både för och nackdelar med hans rutinbundenhet, som han haft redan som liten bebis. Jag var så noga med att ha rutiner i hans liv att han idag själv bygger upp rutiner runt allt.

Det innebär också att han gör samma trotsiga saker i samma situationer.. varje gång… DET är jobbigt.

Exempel

Varje gång vi tar på skorna försöker han springa med dem på in i vardagsrummet, när jag häller upp mjölk i hans mugg skall han skrika att han inte vill ha locket på, han måste försöka bita mig varje gång när jag borstar hans tänder, spänns han fast i bilbarnstolen så kastar han sig åt sidan, när vi går upp för trappan stannar han vart tredje steg, när vi går ner för trappan sträcker han bak ena benet och håller det kvar på översta steget och vägrar gå vidare, när vi kommer in i lägenheten springer han med ytterkläder och skor in i vardagsrummet, när han själv borstar tänderna sticker han ner tandborsten i handfatet (avloppet) osv osv… massor med saker som han gör VARJE gång som jag säger ifrån VARJE gång.. varje dag..

Är det bara min grabb som trotsar på ett regelbundet sätt, med samma saker om och om igen i samma situationer?

Men idag har han varit relativt snäll… Nästan inget skrik, då kan jag lätt avvärja trotsandet utan att tappa humöret. Höga röster är det värsta jag vet.

Tror jag skall samla ihop en vit-tvätt så sonens alla sockar blir rena… Känns som prio ett i tvättkorgen.

Hela veckan behöver jag städa och tvätta, så allt är rent och snyggt tills jag åker hem norröver. Planerar att boka flyget till den 28/5 så jag kan fira bror 30/5 och eventuellt gå på återträffen 6/6…

Fullt upp, men ingen ork…

Postades