En sådan där tid

Datum: måndag, november 3rd, 2008 kl 18:04

Har kommit in i en såndär tid då energin inte verkar räcka till, hur jag än vrider och vänder på sakerna jag vill att den ska räcka till.
Jag vet att jag ibland gör saker större än vad de egentligen är, genom att sätta press på mig själv och nedvärdera mig i vad jag tror är andras ögon, men som egentligen är mina egna…

Det är frustrerande sådana gånger eftersom att förnuft och känslor sällan drar jämnt och får mig att klyvas på mitten.

Tufft för tillfället

Har varit en lite tuff period framförallt under de här utbildningsveckorna, då det är sjukt mkt att ta in, lära sig och anpassa sig efter… Och jag måste som vanligt alltid känna mig 100% på topp, säker och helst bäst. Fast än att förnuftet mycket väl VET att jag inte behöver vara det.
Tror det kallas kass självkänsla. Hur jag nu fått det kan man fundera?

Pratade om detta med min pojkvän igår och idag plingade det på dörren med ett blomsterbud.

Kortet är privat och för my eyes only, men jag uppskattar gesten och önskar bara att dagen hade blivit ännu bättre än den varit.

Än finns det tid kvar på dagen!

Snabbupdate

Det som egentligen hänt sedan jag tänkt bomma igen dörrarna för gott, är att jag kommit till rätta i min lya ute på Alnö.

Bor på samma gata som mina föräldrar, vilket känns helt underbart gentemot att ha bott mellan 70-80 mil ifrån dem de senaste fem/sex åren.

Jag har fått ett jobb på ett av Sveriges stabilaste företag, som jag inte tänker namnge i bloggen för att minimera risken att dra hit arbetskollegor.
Just nu är vi inne på vecka tre av fyra utbildningsveckor och jag kan säga att min skalle känns minst sagt mossig om kvällarna.

Min tvåårige son har börjat på dagis. Ett charmigt, litet föräldrakoperativ som har stora potential, bara de får tag på en ny lokal som passar dem.
Tyvärr har han i samma veva bestämt sig för att slungas in i trotsåldern och utvecklat ett behov av sin mor som han aldrig visat tidigare. (Antar att det är många omställningar för honom på en gång)

Jag har svårt att ta den här vändningen med en klackspark jag egentligen borde och oroar mig väldigt mycket när han säger att han inte vill åka på dagis, gråter när jag skall lämna honom och visar ett betydligt större behov av ömhet än jag är van.

Förmodligen känner han av min känsla av hopplöshet och märker av den låga energinivån och speglar mig som förälder…

Längtar tills vardagen är igång och jag kan ta tag med nya krafter och hjälpa min son genom hans första livskris.

Lägenheten

När jag nyss hade flyttat fanns det de av er som efterfrågade lite bilder på mitt boende och jag tänkte göra er (om än lite sent) till viljes.

Jag känner mig oerhört hemma. Betydligt mer hemma än jag känt mig på många, många år… Sedan min allra första etta i korsta skulle jag nog påstå!

Jag har tidigare levt med sambos som haft helt annan smak än jag själv och då jag har lätt för att anpassa mig har inredningen fått gå i deras smak.
Nu är mitt hem varmare, kvinnligare och betydligt plottrigare
(Ursäkta röran på köksbordet )

Men det är så jag vill ha det!

Jag har valt varma, men ändå cleana färger och former.

I förra lägenheten var allt svart/vitt men utan accent… Den missen har jag inte begått denna gång.

Riktat in mig på gult och grönt… Färger som skall hålla mig glad under vinterhalvåret.

Tavlorna i bakgrunden har jag målat själv och de bruna skinnsofforna från MIO var faktiskt de soffor min exsambo hade köpt innan jag flyttade ihop med honom i hans tvåa.

Mina föräldrar tyckte det var synd att kasta dem och köpte dem av oss när vi flyttade till Varberg.
Nu är de tillbaka i mitt hem och let’s face it… SKINN är underbart som material för en småbarnsförälder såsom jag själv.

Det enda stället jag egentligen låtit vara lite sterilt än så länge är badrummet.

Svart/grått och vitt är temat och kommer så att förbli tills jag köper lite fräcka handdukar… Står ganska lågt på min priolista då det är dyrt med kvalité och jag först behöver hallspegel, hatt och skohylla, garderober, klickgolv i både kök och hall och en fondvägg till vardagsrummet.

Mio har fått sovrummet i vår 68kvm stora tvåa, medan jag själv flyttat in i klädskrubben Var bara att glömma flickdrömmarna om gå-in-garderob och slänga in en 120cm säng som precis får plats där inne! Som att sova i koja!

Lillemans rum är på G. Skulle behöva målas om och han har fått tavlor av mormor som skall komma upp på väggarna.
Hans rum går i “Bilar” (Disneys Car’s) tema, lite mot min vilja Men han tycker om det och snälla mormor och morfar har ju köpt gardinerna och grejat så…

Efter det kanske det blir lite bilder.. kanske

Nu skall jag ställa mig och göra fullkornsvåfflor med glass och sylt!

Om någon dag kommer ett låst inlägg.
Hur tycker ni vi skall gå tillväga med lösenordet? Skall jag göra ett formulär och manuellt skicka ut lösen? Skall ni maila mig på eget bevåg eller skriva en kommentar i ett visst inlägg med sin mailadress osv?

Postades

Läsare som redan kommenterat:

♥

♥

♥

♥

♥

♥

Sparad under Dagbok.

RSS feed | Trackback URI

25 Kommentarer »

Comment av Ia

2008-11-03 18:34:18

Suuuperläcker inredning ! Precis min smak alltså. Man får ju helt enkelt lust att börja möblera om och fixa här hemma… Det enda jag saknar hos dig är ett badkar. Det hade ja aldrig kunnat leva utan.

Ha en skön kväll !