Jag vet att jag inte tillfärt mkt till bloggen på sista tiden… Mestadels för att jag inte velat dela med mig av mina tankar på ett tag.

Men till er läsare som finns kvar:

Senare idag kommer det att komma ett långt, känsligt inlägg som kommer att hamna under kategori “Privat”
Det innebär att endast de som fått lösenord utskickade till “Privat” dvs INTE de som har tillgång till “Skyddade” inlägg kommer att ha mycket att ta sig igenom.

Bunkra med en påse chips, en kopp thé eller liknande…
“It’s gonna be a bumpy ride.”

Nu sitter jag i en liten lastbil inträngd mellan två stora karlar (Min sambos bror hjälper med flytten och skall själv flytta till sthlm)
Bak i lastutrymmet finns alla våra tre liv… Känns tryggt *skratta*

Snart framme och det är fördjävla TUR att vi har hiss alla 7(!) våningar!!!

I den är värmen kommer nog inflytten påminna lite om en sval dag i helvetet… *rys*

Wish me luck!

Nu är vi i sista skedet med packningen… Lådorna hopar sig i lägenheten, alla skåp är tomma och hälften av våra ägodelar är kastade!

Vi skall ju faktiskt flytta till MINDRE så det är en hel del som kastats ut…

Kl 06.00 imorgon hämtar vi lastbilen, börjar kånka lådor och ger oss av norröver mot vår hufwudstaad.
Känns… konstigt.

Sagt hejdå till mina bästa vänner idag. Sorgligt, men skönt att ha det gjort. Kommer att sakna dem djupt, men de kan hälsa på när som!

Dags att ta tag i det som finns kvar… Dvs den horribla FLYTTSTÄDNINGEN! *ryys*

Hejdå Varberg! Jag kommer inte att sakna dig!

Tack för era omtänksamma kommentarer!

Jag lever och mår relativt bra, förutom att jag idag fick lite tråkiga nyheter från läkaren.
Har tydligen ketoner i blodet igen (Syra) som bildas när kroppen bryter ner sig själv, så som om man exempelvis fastar eller har för höga blodsockervärden.

Dvs samma “fel” som jag hade när jag blev akut inlagd på intensivavdelningen sist… Men i betydligt mindre skala.

Jag stressar på med flytten, så det är nog främst därför, samt att jag bl.a. iom stressen ätit dålit sista tiden.

Inget internet är tillgängligt för tillfället och dessutom kan ingen tid avsättas till bloggande.
På måndag går flyttlasset från Varberg till Sthlm och vi har massor kvar! Stress + Diabetes = Ajabaja säger läkarna *sucka*

Hoppas ni mår bra allihopa! Saknar er!
Har MASSOR att skriva om när jag kommer tillbaka!

Extra litet HEJ till “Fröken Bloggberoende” som jag helt otippat sprang på i centrala sthlm i måndags.

Idag skiner solen utanfär mitt fönster och jag hoppas på en riktigt bra dag.

Är helt slut efter att inte kunnat somna om inatt, samt att mardrömmarna valde att besöka mig hela morgonen som jag fick sova.
Var faktiskt ett tag sedan jag drömde så illa, men det är väl typiskt när man är uppe i spinn…

Planer?

Planerna idag känns rätt lösa, men jag skulle vilja ta mig in på Birsta City eller på stan.
Kanske skall klä på Mio och dra direkt, äta frukost och lunch på stan och bara vara vi?
Har en del grejer som jag vill beta av… Men vill hemsskt gärna hinna med en glass i solen med mitt lilla underverk innan det börjar regna idag med.
Vädret här har varit lite oberäkneligt sista dagarna kan man säga. Halva strålande halva ösregn!

Ju mer jag tänker tanken, desto mer sugen blir jag att hoppa på bussen och åka NU.

Tror jag skall göra det.
Puss på er!

… fan … Var länge sedan jag var så här rastlös mitt i natten.
Känns väldigt 2000, då jag hade galna sömnproblem och vissa nätter sådan grav insomnia att jag inte sov på tre dygn.

Klockan närmar sig fyra…

Vaknade vid 2-tiden med blodsockerfall… Skakade i kroppen, mätaren visade 2,4mmo/l och givetvis behövde jag äta något.

Jag är överlag rätt uppe i varv i kroppen just nu. Mycket med det jordiska och att jag mår skit efter att sockret höjts igen hjälper inte till.
Ångest var typ det sista jag behövde inatt…

Nej, du Emma! Det här håller inte!

Jävla sockersjuka!

För övrigt är det något visst med killar i våtdräkt.

… Jag lever …

Känner inte för att skriva just nu bara.

Tusen tankar och tusen känslor brottas inom mig.
Varför, kan man ju undra… Allt håller ju på att lösa sig?!

Jag är världs-sämst på att känna lycka.

Känns helt overkligt att vi fick det vinnande budet på den underbara, lilla trean i Danderyd.
Jag kan inte se mig mätt på bildera. Den andas och skriker EEEEEMMAAAAA!?

Materialen hade jag kunnat valt själv.

Golven är underbara… Trägolven får mina ögon att sucka, klinkersen är exakt desamma som jag drömde om till min första etta.

Kaklet i köket… Jag och skiffersvart har ett hemligt förhållande.
Och KÖKET då?! IKEA, må vara, men så cleant och fina linjer.

Han vet vad jag vill ha min sambo, som var den som gick på visningen.

Det enda jag inte är 100% nöjd med är de grå skivorna i köket. Hade gärna sett den svarta…

I badrummet finns badkar oc handdukstorkare. Badkar… Det har varit mitt KRAV när jag bott ensam.
Är inte helt förtjust i handfatet, men det är lätt att byta ut i samband med att man skaffar lite skåp, och piffar upp allt det vita med mattor, ljus och duschdraperi!

Jag är nöjd med området runtom, fasaden, balkongen… ALLT förutom att den är liiite liten… Men så länge Mio får ett EGET rum är det allra viktigast.

Ser fram emot inflyttningen… Att få inreda och att BO i denna himelska kreation

Bild: Sundsvalls Tidning

Jag läste lokaltidningen när jag vaknade till liv idag och möttes av en artikel som i rubriken hävdar - Passion är endast hunger och dårskap!

Jag läste igenom alstret som behandlar vilka substanser som frigörs i kroppen och liknar förälskelse med känslor som hunger snarare än med psykologiska känslor.

Under övergångsfasen utvecklas dock andra sorters känslor, mindre beroende av endorfiner och dopamin som skall ta vid där förälskelsen ebbar ut.

Passion kunde liknas med tvångsbeéende sjukdomar när man undersökte hjärnbalken och istället för de “Normala kärlekskänslorna” aktiveras belöningscentrat, när man ser föremålet för åtrån.

Trist?

Det känns så himla simpelt…

Beror det på enkla, kemiska substanser vem vi väljer att leva våra liv tillsammans med… Och när de här substanserna ebbar ut, är förälskelsen död?

Istället är kemiska ämnen som vasopressin och oxytocin gemensam nämnare. Nu är känslorna mer varaktiga, men å andra sidan inte lika häftiga.

Kan man få en shot med lite dopamin och skaffa nytändning?

Slut inom fyra år

Artikeln nämnde även att deras forskare kunde beräkna med otäck precisition hurvida ett förhållande skall överleva inom en fyra års radie.

De använder sig av ett system, där man låter parterna diskutera något de är oense om och sedan utgår ifrån hur parterna reagerar gentemot varandra.

Det finns något som kallas akopalypsens budbärare… Dvs Relationssabotörer.

• Förakt

• Kritik

• Försvarsställning

• Känslomässig utestängning

Grejt!
Det var väl inte direkt något nytt… Snarare allmänt vetande, kan man tycka.
Men trist att läsa att det finns tre av dem i mitt förhållande.
Jag tror dock att det är många fler än jag som kan ge kritik FEL och att personen då i fråga går in i försvarsställning… De hör ju ihop.

Så… En kemisk cocktail kontrollerar mitt liv.
Grymt oromantiskt!

Underbart?