Sådär…
260kr och några ml blod fattigare, är jag hemma från sjukhuset igen.

Jag hatar verkligen att gå till läkare, sköterskor, tandläkare whatever.

Antar att jag har det där klassiska “Sverigesyndromet” där man ser läkare som “gud” och jag därmed bara känner att jag upptar deras tid, att de skall skälla på mig och/eller att jag på något sätt skulle vara hypokondrisk.

Därför skjuter jag på alla besök in i det absolut längsta.

Fick träffa en trevlig läkare som inte skällde allt för mycket för att jag inte skickat in blod och urinprov i förgångs, utan skickade mig iställe till diabetesköterskan, com skickade mig vidare till LAB för att göra det istället.

Dock fick jag lite förmaningar om hur jag doserar mitt insulin…

Tydligen skall dagens sammanlagda dos av Novorapid (Måltidsinsulin), överennstämma med den enda dosen av Lantus. (Basinsulin) Så han gjorde lite uträkningar och föreslog att jag numer skall dosera efter det.

Känns läskigt efter att jag så sent som i förrgår hade insulinkänningar under natten och var tvungen att gå upp och äta för att inte tappa medvetandet. Blir inte så sugen att laborera med doserna just då.

Lovade dock läkaren att ge det ett försök, så det får jag väl helt enkelt göra.

Gudskelov, verkar jag ha blivit mer lättstucken sedan min graviditet. Förr rullade kärlen och jag såg ut som en nåldyna innan de lyckades fylla några halva rör…
Hänger säkert ihop med att jag är med avslappnad och inte lika nervös för nålar längre.

Skönt som fan att bara ha ETT bandage.

Man får vara glad för det lilla?

Postades