Idag blir det nog lugna gatan i vårt lilla norrlandshem…
Solen skiner, men det blåser rätt rejält och eftersom att gårdagen spenderades på stan får väl denna hållas hemma.

Går nog ut lite senare och sätter mig på gräsmattan så att sonen kan leka i sandlådan en timme eller två, det är ju trots allt det BÄSTA han vet

På torsdag morgon kör vi ner till söder, mamma, pappa, jag och lilleman.
Blir en lång resa att åka så långt med min pojke i bilen som förmodligen inte kommer att somna alls i baksätet när han har sällskap *sucka djupt i förgångs* men det är skönt att familjen skall följa med.

Det jag ser fram emot mest just nu är Onsdagen tillsammans med Freddis. Mys picknick, teater och några gravöl innan anfärden…
Sedan efter midsommar är det planerat att ta en sista minuten och bara DRA! Lutar åt Zakhyntos/Grekland. Jag ahr varit där en gång innan och trivdes verkligen jättebra!
Mina föräldrar skall ha vår son en evcka, så det skall bli riktigt härligt att kunna spendera den tiden enbart på varandra.

Nu skall jag äta SEN frukost!!!

Kram på er alla

Väntar besäk från min väninna Freddis så vi skall kunna snacka skit och dricka lite thé…
På onsdag skall vi på teater och bl.a. se hurvida mitt ex, nu är nån skådis att hänga i julgranen (han påstår det själv men det får man ta med en nypa salt)

Skall bli najs med lite skitsnack ikväll

Känner för att pladdra av mig! Känner ni igen den känslan tjejer? (Och killar?)

Skickar en lite hälsning till våra vänner i familjen Hajnold/Larsson för att vi saknar dem!

*Översättning = 1. Ägg, 2. HING (Hej på Zackariasspråk) 3. Städa, städa städa!

Det absolut bästa med att vara mamma just nu, är att min son varje morgon ligger hos mig i min säng och ser på film i runt en timme varje morgon.

Jag älskar känslan av hans knubbiga, lilla hand i min… Hans runda barnmage under min hand… Hans hud är det lenaste som skådats på denna jord.

När han är helt inne i filmen brukar hans goa hand smeka min kind medan jag nästan slumrar till igen.

Det är sådana tillfällen som gör precis allting värt det och jag viskar varje morgon mot hans hår.
“Mamma älskar dig, Mammas älskling!”

Tänk om jag hade vetat det här innan jag skaffade honom?!

Blev en minst sagt spontan utgång igår, då min väninna skrev till mig på msn vid halv tio på kvällen.
Skyndade mig att slänga på ett ansikte och lite mer passande kläder innan jag drog en kam genom håret och rusade till bussen som gick 22.17.

Landade inne i stan ungefär 20min innan min väninna anlände och hade lite tid att titta och lyssna på folk runt omkring mig.

Hamnade brevid två kvinnor i sina sena trettio, tidiga fyrtio… RIKTIGT packade.
Jag är inte den som brukar skämmas för andra, men de betedde dig riktigt pinsamt… Gapade, skrek och trodde tydligen de var allmänt häftiga när de pratade högljutt med alla runtomkring.
Svårt att återge hela situationen, men jag satt tyst för mig själv och hoppades, önskade och lovade mig själv att jag aldrig skulle bete mig sådär.

Sprit

Väninnan kom och vi kilade på Dalton’s som är optimalt för förfest då de har billigaste ölen/spriten i stan! På den gamla goda tiden då vi festade.. för åtta år sedan(!) så fick man köpa en kanna med fem öl för 100kr Nu är det iof snäppet dyrare, men betydligt billigare än det brukar vara att kröka på krogen.

Sprang ihop med “Martin Stenmarck-kopian” jag och mina föräldrar träffade när vi var på samma ställe i Mars. Han kände inte igen mig med mitt kortare, blondare hår Men påstod lika fullt att han faktiskt hade gjort det med inte var säker bla bla bla..
Jag såg dock uttrycket i hans ögon när jag frågade om han hette si och så och jobbade med det och det och det tog ett bra tag innan poletten trillade ner! Haha

Trillade vidare till O’learys och där träffade jag flera gamla bekanta, vilket var oerhört trevligt må jag säga!

Hade överlag en skitlyckad kväll, med härligt sällskap kvällen igenom.

Var egentligen sugen på nattamat på max, innan hemfärd, men beslutade mig att det inte var värt att missa sista bussen för och behöva betala en taxi för över 200kr, bara för att få avnjuta lite smält ost!
Blev erbjuden att äta nattkäk hos “Stenmarck” men det kändes som en verkligen ÄNNU sämre idé *flabb* så jag klattrade på nattbusen hem och vräkte i mig en halvliter youghurt när jag kom fram

Idag mådde jag som jag förtjänade men känner mig på topp nu ikväll.
Resten av familjen är på 50-årsfest med Sverige-tema, så jag är hemma med min son och myser…

Kanske trillar det in vinsällskap senare, men det är ingen garanti.
Egentid är helt okej det med

Jag läser aftonbladet då och då online… Framförallt via BloggPortalen, eftersom att jag egentligen inte respekterar svensk kvällspress baserat på egna erfarenheter.

I kväll “tog intenet slut” som Freddis skulle ha sagt och jag landade på den här artikeln.

Jag vet inte vad jag skall säga eller skriva egentligen…

Leonore Skenzay lät sin nioårige son åka NewYorks tunnelbana ensam och göra ett byte till buss för att på egen hand ta sig hem till manhattan.
Nu kallas hon USA’s värsta mamma.

Okej… Jag fattar att NY är en grymt farlig stad och förmodligen ingen plats för en ensam nioåring.
Men jag kan tänka mig betydligt mer ansvarslösa och hemska saker som föräldrar utsätter sina barn för än att låta dem vara självständiga på en kanske lite väl farlig plats.

När jag var liten åkte jag med mina väninnor in till stan och gick sedan till körsångs övningarna och danslektionern genom hela Sundsvall stad.
Vi var 8-9år gamla när vi började med detta… Och nej, jag vet att det inte går att jämföra en mellanstor svensk stad med New York, men å andra sidan är alla barn olika mogna och ansvarstagande också.

När min son blir större, kommer vi förmodligen att bo i Sthlm.
Senast denna veckan har jag funderat på hur hans liv kommer att skilja sig från mitt, då jag bott i en mellanstor, relativt säker stad.
Och jag tänkte faktiskt på hur gammal man bör vara för att själv klara av att ta tunnelbanan bara för någon dag sedan.

Jag tänker inte säga att jag hade släppt min nioåriga son på New Yorks subways, därför att jag VET inte idag hur pass mogen och ansvarsfull han är eller INTE är i den åldern idag.

Jag vet inte heller hur staden är och hur pass farligt det är att vistas ensam i den… (Men ja, jag vet att det är farligt)

Men vem vet? Vid nio års ålder kanske min son är fullt kapabel att åka hem själv från skolan/fritids/dagmamma och kanske är han inte det!?
Jag tycker inte det är allmänhetens uppgift att avgöra i vilken ålder någon annans barn är kapabelt att ta ansvar för sig själv eller ej.

Jag tror att jag mkt väl kan ta det beslutet i framtiden och tycka att min son är mogen nog att ta eget ansvar och klara att själv åka kommunalt i relativt ung ålder.
Kanske inte vid nio… Men jag vet ju hur pass mentalt mogen jag själv var vid 11-12 års ålder, så vad är det som säger att inte han är det?

Vilken normal förälder skulle medvetet utsätta sitt barn för fara?
Å andra sidan finns det gott om barnmisshandlare och pedofiler världen över…

Min poäng är följande…

Hur fan kan HON vara den värsta mamman i USA?

Jag kan inte mycket om fotboll… Men HEJA kan jag!

Fan, vilket lag var det jag höll på nu igen?

Ja, ja… Min son håller på samma lag iaf!
(Jag vill också ha så blå ögon!)

Är det något vi har lyckats med så är det lillemans sovning…
Vi har fått höra mycket gott från vänner, familj och bekanta om hur förundrade de är över hur snällt han går och lägger sig

Underbara unge!

När han var yngre vaknade han var tredje timme och var hungrig och gjorde så fram till han var nästan ett. Det var outhärdligt att aldrig få somna in riktigt och när han var riktigt liten vägrade han dessutom att somna själv.

Det hände ofta att han somnade på mitt bröst, men då kunde jag för allt i världen inte lägga honom ifrån mig, eftersom att han vaknade i samma ögonblick som kroppskontakten blev bruten.
Någon fick istället stå brevid honom och gunga (buffa på rumpan) medan han sög på våra fingrar… Helt GALET låst blev man!

Så vid fem månader tog vi ett beslut tillsammans med BVC. Han kunde inte längre fortsätta äta var trejde timme. Och nattningen var ohållbar!

Vi såg oss om efter en metod för att somna själv, som dessutom skulle passa oss och vårt barn.

Först föll jag för Anna Wahlgrens sova hela natten metod, då den kändes “mest human” mot vår bebis… Men det visade sig att hennes rutiner och idéer bara gjorde hans sömn ÄNNU sämre.
Så i samråd med BVC provade vi på “den fruktade” fem-min metoden *duckar för alla arga mammor som tänker lyncha mig!*

Vi fick ett kompendie med papper… Ungefär ett häfte om 10st som vi sträckläste båda två och började redan samma kväll.

Vår son skrek som en galning när han insåg att ingen tänkte natta honom.

Det SKAR som rakblad i mitt bröst och hade jag varit ensam den kvällen hade jag aldrig klarat av att genomföra det.
Det visade sig att han var en envis liten pojke… Och i nära på två timmar fick vi gå till honom, stryka honom över mage och rygg och säga godnatt, var femte minut.
Sedan somnade han och sov gott i flera timmar.

Nästa kväll tog det femton minuter. Dvs tre godnatt…

Tredje kvällen somnade han utan ett ljud. Och sedan dess har han älskat att ligga och mysa själv i sin säng.
Vi bara lägger ner honom, säger godnatt och pussas lite innan vi går ut. Sedan somnar han själv i tysthet.
Himmelrike!

Imorse sov han till 09.35 innan han ropade på mig. Då har han inte vaknat en endaste gång under hela natten.
Helt underbart…
Sedan satt han i min säng och åt sin välling, medan vi tittade på Bamse och när flaskan var slut kröp han ner med mig under täcket och bara mös.

Det är sådana stunder jag inte skulle byta mot något i hela världen!

Skitunge!

Vi hann äta lite frukost efter myset och medan jag städade undan passade min son på att leta fram de nya kritorna han fått av sin morfar.
Han älskar Bamse och har fått en målarbok som han tycker väldigt mycket om…

DOCK tyckte han att det var betydligt roligare att passa på att dekorera morföräldrarnas soffbord än att färglägga Bamse-karaktärer. Det gäller ju att passa på då ingen ser?

Tur att mamma vet att det MESTA går bort med fönsterputs och en svamp. Jag älskar fönsterputs *skratta*

Blev lite tårar och gråt när mamma skällde… Vi kramades och han sade förlåt, bara för att två sekunder senare ta en orange krita och rita i soffan.

Mamma GALEN!

Förstår mig inte på honom när han är trött. Då hittar han på en massa skit bara för att göra något… Jättekonstigt och så långt ifrån hans vanliga personlighet och betéende. Undrar om det kanske finns nån vetenskaplig förklaring på det där, för jag vet att det finns massor med andra ungar som gör exakt likadant när de är trötta.

Nu ligger han och myser i sin säng… Helt nöjd, helt tyst och är mammas ängel igen!